Kortfakta kring ekobrott
Ekonomisk brottslighet finns inte som en egen paragraf i lagboken. Det är ett samlingsbegrepp för flera olika typer av brott. Många av de här brotten görs i någon form av företag eller näringsverksamhet.
Snabblänkar för sidan - klicka för att komma längre ned till:
- Vilka begår brotten
- Vad är svart arbete
- Om finansiella brott
- Attityder till ekonomisk brottslighet
- Uppfattningar, erfarenhet och relationer till brottsligheten
De vanligaste typerna av ekonomiska brott är skattebrott och bokföringsbrott. Ekonomiska brott upptäcks av Skatteverket när de gör revisioner av företagens bokföring. Ibland upptäcks så allvarliga fel i bokföringen att de misstänker brott. Även konkursförvaltare upptäcker misstänkta brott efter en konkurs. Ett vanligt fel är att någon företrädare för bolaget har agerat felaktigt. Sådana brott kallas oredlighet mot borgenär.
Det finns ett mörkertal när det gäller ekonomisk brottslighet som är mycket större än vid annan brottslighet. Det beror på att en stor del av de ekonomiska brotten inte har enskilda offer. I stället är det samhället som drabbas genom minskade skatteintäkter.
Oavsett hur man räknar så är de skadliga konsekvenserna av ekobrottsligheten stora. Stat, landsting och kommuner får minskade skatteintäkter, vilket innebär minskade möjligheter att bekosta t.ex. sjukvård, lokaltrafik och skolutbildning. Men också enskilda och företag drabbas. Seriösa företag blir utkonkurrerade av oseriösa företag som använder svart arbetskraft och anställda blir av med sina jobb. Konkurrensen snedvrids. Även de som jobbar svart kan bli utnyttjade genom att de arbetar utan något som helst arbetsskydd och inte heller får någon ersättning vid sjukdom.
<< TILLBAKA TILL TOPPEN AV SIDAN
Vilka är det som begår ekonomiska brott?
Den absolut vanligaste ekobrottslingen är enmansföretagare eller fåmansföretagare som har företag med låg omsättning. Ofta handlar de enskilda brotten om små belopp.
Vissa personer har "ekonomiska brott" som affärsidé. Ibland kan personen ha både en brottslig och en laglig verksamhet som är nära kopplade till varandra. Brotten planeras och det rör sig om stora pengar.
En annan grupp är personer som är medlemmar i kriminella nätverk. Verksamheten bedrivs i företagsform med ett syfte, nämligen att begå ekonomiska brott. Vissa av dessa personer har kopplingar till annan grov brottslighet.
<< TILLBAKA TILL TOPPEN AV SIDAN
Vad är svart arbete
Att "jobba svart" betyder att du inte betalar skatt på din lön. Din arbetsgivare betalar inte heller sociala avgifter som ger dig rätt till sjukpenning om du blir sjuk eller ersättning om du skadar dig i arbetet.
När du arbetar vitt får du en registrerad inkomst som underlättar för dig, t.ex. att få låna pengar från banken, skaffa telefonabonnemang eller bostad. Att arbeta vitt gör att du kan få arbetsintyg och referenser från din arbetsgivare, som du kan använda nästa gång du söker jobb.
<< TILLBAKA TILL TOPPEN AV SIDAN
Finansiella brott
Ekobrottsmyndigheten utreder också brott som omfattar den finansiella marknaden, dvs. brott som sker på Stockholmsbörsen, t.ex. insiderbrott. Ett insiderbrott innebär att någon handlar med aktier i ett bolag och utnyttjar information om bolaget som ännu inte allmänt känd, som väsentligt påverkar aktiekursen.
Någon har fått nys om att ett bolag ska säljas, köpas upp eller att man har fått en stor order som kommer att påverka kursen. Ett annat s.k. finansiellt brott är otillbörlig kurspåverkan. Det innebär att man påverkar aktiekursen på ett otillåtet sätt. Det kan vara vanligt när det gäller aktier som finns noterade.
<< TILLBAKA TILL TOPPEN AV SIDAN
Ekonomisk brottslighet - och attityder till ekonomisk brottslighet
Ett av Ekobrottsmyndighetens viktigaste arbetsområden är det förebyggande arbetet mot ekonomisk brottslighet. En viktig del i detta är att nå ut till ungdomar. Det sker genom föreläsningar och seminarium i landets gymnasieskolor.
Ekobrottsmyndigheten har gjort en attitydundersökning som visar på ungdomars inställning till ekonomiska brott och deras kunskap om ekonomisk brottslighet.
Undersökningen visar att ungdomar är medvetna och uppvisar en hög moral till samhället och omvärlden. Alla är rörande eniga om välfärdsamhällets uppbyggnad och ideal och det är få som är motståndare till det samhälle vi lever i. Man vill oftast "göra rätt för sig" och bidra till samhällsmodellens fortlevnad. Synen på välfärdssamhället gör att i stort sett alla ungdomar i undersökningen är mycket positiva till att betala skatt och alla är överens om vikten av att göra rätt för sig och betala sin del till välfärdsamhället. De uppger i stor utsträckning att de ställer sig positiva till att följa samhällets regler.
<< TILLBAKA TILL TOPPEN AV SIDAN
Uppfattningar, erfarenheter och relationer till brott
Ungdomarna förknippar främst olika typer av brott med sådant som de själva upplevt, sådant som finns i deras närmiljö eller som avhandlas i media. De former av brott som ungdomarna nämner är framför allt typiska "ungdomsbrott", t.ex. misshandel och rån.
Få vet vad ett ekobrott är för något. Vid första anblicken verkar ungdomarna i det stora hela relativt ointresserade av ekonomisk brottslighet. Men så fort de får klart för sig att ekonomisk brottslighet är vanligt förekommande inom organiserad brottslighet då ökar intresset och kunskapen markant.
Ungdomars uppfattning tror att det är äldre och redan välbeställda människor som arbetar på stora företag som begår ekonomisk brottslighet. Ungdomarna associerar inte svartjobb med ekonomiska brott eller tänker inte på att kriminella gäng ofta ägnar sig åt ekonomisk brottslighet.
Unga i Sverige blir mest upprörda över människor som lurar till sig bidrag. Detta framkommer också i den kvalitativa studien där ungdomarna resonerar att bidragsfusk drabbar den stora massan på ett annorlunda sätt än övriga ekobrott, eftersom att man aktivt "tar" och lurar till pengar i stället för att som vid skattefusk undanhålla pengar.
De känner väl till svartjobb och de allra flesta har erfarenhet av det, antingen själva eller via kompisar. Det är däremot inte så många som känner till konsekvenserna för att faktiskt "åka fast". De ungdomarna som går praktiska linjer säger i högre utsträckning att svartjobb är ok, medan ungdomarna på teoretiska program i högre utsträckning uppger att de aldrig skulle kunna tänka sig att jobba svart.
